Nya energiprestandadirektivet är en möjlighet för Sverige

Svenska företag är redan duktiga på energieffektivisering, och det nya EU-direktivet kommer att öppna upp ytterligare möjligheter på marknaden, det skriver representanter både från tankesmedjan Fokus Energieffektivisering och initiativet #Husförhus.

Under tisdagen tog EU-parlamentet ett historiskt steg mot en ökad energieffektiviseringstakt genom att rösta igenom det reviderade energiprestandadirektivet (EPBD). En viktig del i det reviderade direktivet är fokuset på renovering av befintliga byggnader, då de byggnaderna i dagsläget står för en betydande del av EU:s totala energianvändning. Trots den stora potentialen för energieffektivisering händer det för lite i medlemsländerna, därför är det glädjande att se att EU kraftfullt tar ställning för att främja arbetet.

Omvandla direktivet till en ambitiös renoveringsplan för Sverige
Sveriges jobb är nu att ta fram en renoveringsplan utifrån det reviderade EPBD-beslutet. Sverige behöver även ta fram en modell för ”renoveringspass”. Detta kommer att fungera som en skräddarsydd färdplan för djuprenovering av byggnader och ska guida fastighetsägare i hur de kan omvandla sin byggnad till en noll-utsläppsbyggnad (det vill säga en mycket energieffektiv byggnad som inte har några utsläpp på plats).

Alla EUs byggnader ska vara noll-utsläppsbyggnader år 2050. För att nå dit måste alla renoveringar som genomförs från och med nu ha energieffektivisering i fokus, och vi måste vara ambitiösa!

Svenska företag är redan duktiga på energieffektivisering, och direktivet kommer ytterligare att öppna upp nya möjligheter på marknaden. Byggbranschen har präglats av lågkonjunktur, konkurser och kris det senaste året. Om Sverige tar vara på energiprestandadirektivet, utformar en ambitiös renoveringsplan, ökar kompetensen och sätter fokus på energieffektivisering i Sverige, kan vi slå två flugor i en smäll.

Legala styrmedel är en möjlighet – inte ett straff
EPBD har tidigare fått en del kritik, och röster har höjts kring att direktivet lägger en stor börda på Sveriges fastighetsägare. Men vi får inte glömma att lyfta blicken, och titta på vad EU faktiskt vill åstadkomma och vilka positiva effekter EPBD kan ge. Självklart måste vi också se hur vi på ett klokt sätt kan implementera detta i Sverige.

Dessa styrmedel kan, om de används på rätt sätt, göra stor nytta. Både för enskilda fastighetsägare och för kommuner och regioner samt för Sverige i stort. Detta bland annat i form av frigörande av elkapacitet, lägre energipriser, förbättrade inomhusmiljöer och inte minst: en positiv påverkan på klimatet.

Det är även viktigt att betona att det reviderade direktivet inte tvingar alla fastighetsägare att renovera alla äldre fastigheter, utan det ger medlemsländerna flexibilitet att anpassa sig efter sina egna förutsättningar och behov. Varje medlemsstat har friheten att utforma sin egen nationella plan för att minska energianvändningen i bostadshus med 16 procent till 2030 (gällande lokaler ska de energimässigt 16 procent sämsta renoveras senast 2030, de 26 procent sämsta senast 2033).

Medlemsstaterna kan även besluta hur renoveringsinsatserna ska fördelas och fokuseras mellan det offentliga och privata, och man kommer också att kunna göra undantag av tekniska, ekonomiska eller sociala skäl. Medlemsstaterna ska även ta fram en plan för hur bland annat finansiering ska kunna hjälpa de som inte själva klarar renoveringskostnaderna.

Vi kommer inte undan – det är lika bra att börja i tid och göra det bra
Åtgärder kommer att behöva utföras, och många av Sveriges fastighetsägare, kommuner och regioner har ett stort arbete framför sig. Men i grund och botten får vi inte glömma att dessa nya energikrav är positiva för Sverige. De finns till för att bekämpa energifattigdomen, sänka energipriser och minska energiräkningar, öka värdet på fastigheter, förbättra inomhusmiljöer och säkerställa att ingen lämnas utanför i den gröna omställningen som måste genomföras. För att nå dessa positiva effekter måste alla renoveringar ha energieffektivisering i fokus, och vi måste våga vara ambitiösa. För Sveriges egen skull.

Representanter från tankesmedjan Fokus Energieffektivisering

Lotta Bångens
vd, Eneff (Sveriges intresseorganisation för energieffektivisering)

Jonas Tannerstad
chef el och automation, Örebro Bostäder

Louise Ödlund
professor i energisystem, Linköpings universitet

Anders Ekdahl
Head of market & communication, Nordic Climate Group

Peter Sundqvist
Key account manager & business development Laundry Sweden, Electrolux Professional

Representanter från initiativet #Husförhus

Christoffer Börjesson
Head of Newsec Digital Accelerator, Newsec

Christin Hertzberg
hållbarhetschef, Annehem

Anders Kallebo
vd, Myrspoven

Nickie Excellie
chef hållbarhet och kommunikation, Alecta Fastigheter

Viktoria Wöhl
hållbarhetsansvarig, SLP – Swedish Logistic Property

Anna Brännström
Head of ESG and impact, Revelop

Simon Iaffa Nylén
hållbarhetschef, Fastighets AB Regio

Josefine Andreasson
Sustainability manager, Areim

Markus Ekelund
vd, 2050